Sånt som aldrig skedde i skrivmaskinernas tidevarv

Diskussionen om arbetsgivarens rätt att läsa sina anställdas epost rasar ju med jämna mellanrum. Är eposten arbetsgivarens egendom som denna har rätt att kontrollera vid behov eller är ett epostmeddelande att jämföra med ett brev och skall därmed inte få öppnas och läsas av någon annan en mottagaren?

Ett enkelt sätt att lösa problematiken är att man som arbetstagare är ett fullkomligt klantarsel och skriver ut en privat, tämligen koko, mejlväxling och sedan, eftersom man inte vetat att man skrivit ut det, låter det ligga vid printern en arbetsdag för samtliga kollegor och förmän att ta del av. Den lösningen gick jag in för (och här kan man ju kanske nämna att jag bl.a delar korridor med bankens VD).

Jag tröstar mig som man brukar trösta sig när man är ett klantarsel - att det kunde vara värre. I det utprintade mejlet fanns bara halvvirriga åsikter om när, hur och med vilka man skulle arrangera gemensamt melodifestivalstittande. Men jag ska nog vara mer försiktig med vad jag mejlar om i framtiden. Och framför allt, med vad jag printar.