Världens bästa blockflöjtsskola

Jag ock maken har vid flera tillfällen haft eldiga diskussioner om skolsystemet, eller rättare sagt skolsystemen i Sverige och Finland, vilket kanske är lite märkligt eftersom ingen av oss är i undervisningsbranschen, vi sedan länge lämnat skolan bakom oss och har flera år kvar tills vi har barn i skolåldern. Men skolan engagerar. Knappast har det ungått något att finska skolbarn preseterar utmärkt i de sk Pisa-indersökningarna, medan Sverige och de övriga nordiska länderna hjälplöst halkar efter. Igår tog våra diskussioner ny fart efter att jag sett andra avsnittet av SVTs skoldokusåpa Klass 9A, samtidigt som jag hade Maciej Zarembas artikelserie om den svenska lärarutbildningen i färskt minne.

Jag blir så otroligt ledsen när jag ser de fina ungdomarna - se där, nu lät lät jag som min egen mormor - i 9A som inte fått lära sig något alls under 8 år i grundskolan. De vet inte vilket land London ligger i, de vet inte vad singular och plural betyder, de kan inte räkna, de har inget ordförråd, de har bara fått sprätta på syslöjden (och där kan jag iofs känna igen mig). Jag är medveten om att programmakaren lyft fram just dessa bitar för att skapa lite sensationslystnad och få tittaren på kroken. Knappast kan en tittarsuccé grundas på utförliga instruktioner hur man beräknar derivata och olika exempel på predikatsfyllnad. Men ändå, dessa niondeklassare finns på riktigt och även om landets övriga små högstadiemonster klarar sig bättre så har jag ingenstans stött på påståendet att den svenska skolan av idag är bra. Finns det någon - lärare, elev, förälder, rektor - som anser att den svenska skolan är bra? På något sätt?

Maken är trött på tjatet om den lysande finska skolan och menar att Pisa-undersökningarna inte är ett mått på att allt är perfekt. Nej klart inte, men de visar ändå att de finska barnen lyckats lära sig NÅGOT och att de sen lyckats visa detta NÅGOT. Kanske är sen den finska skolan samma grogrund för mobbing, stress och livslånga trauman som alla andra världens skolor. Men åtminstone kommer de finska barnen ut i andra ändan som läskunniga.

Den svenska skolan har dåligt rykte i Finland. Jag har åtminstone halvhjärtat försvarat den, menat att okej det var kanske lite märkligt att ingen upplysningsvis nämnde att Runeberg var finländare, trots att han skrev på svenska, när nu alla utom jag valde en Runebergsdikt till Veckans Dikt av det enkla skälet att ingen orkade leta rätt på någon annan bok i biblioteket. Men åtminstone har jag lärt mig läsa, skriva och några av multiplikationstabellerna utantill. Jag är jättebra på att sprätta, kan åtminstone Västeuropas huvudstäder och kan rabbla att durch, für, gegen, ohne, um styr ackusativ. Men i nuläget, finns det någon anledning att försvara den svenska skolan? Finns det något som är bra? Finns det någon av alla fantastiska lärare som orkar arbeta vidare i ett system som åtminstone för en utomstående betraktare verkar hålla på att falla isär i ruiner?

Det svenska musikundret förklaras ofta med svenska skolbarns tillgång till kommunal musikskola. Fint så, lite blockflöjtsundervisning har ingen dött av. Men när kommer det svenska skolundret - när alla svenska barn kan läsa, skriva och räkna efter nionde klass?