Tuesday, October 18, 2005

Reflektioner från en kassakö, del 2

Står i kön till kassan i en av de större klädkedjornas butiker. Sonen är lite trött, varm och allmänt uttråkad, gnäller lite. Bakom mig i kön står en medelålders dam, i kassan en kvinna i 30-årsåldern. Damen bakom frågar om det är en pojke, vilket jag bekräftar. ”Jo, ser du, pojkar och gubbar tycker ju inte om att gå i såna här butiker. Det har de ju i generna!” Kassörskan bekräftar småskrattande. Jag mumlar nåt om att han nog mest är trött. Damerna spinner vidare på ämnet, skrockar nöjt över sina lustigheter. Sen säger damen bakom mig till sonen ”Strax får du gå ut. där finns det ju BIILAR att titta på. Det tycker du säkert om.” Mumlar nåt om att frisk luft säkert blir bra.

Funderar sen om detta var en strid jag skulle ha tagit. Skulle jag ha informerat dem om att jag känner flertalet män som gillar att shoppa och som inte alls gillar bilar!? Om att de är insnöade, tänker i sunkiga könsrollsbanor och att de med sitt snack hjälper till att forma barnen in i just samma gamla könsroller. Skulle jag ha bett dem dra åt skogen, lämna min son i fred att utvecklas till den person han är och vill vara. Kanske kommer han att älska bilar och bli stans bästa bilmek. Kanske kommer han, som mor och far, endast kunna skilja bilar åt på deras färg, och älska att shoppa. Kanske kommer han att BÅDE gilla bilar och shopping. Hur det än blir, så måste han få välja själv.

Ingen ska komma och påstå att det är ”genetiskt” att pojkar gillar bilar och pistoler och flickor dockor och glitterpennor. Om man börjar gnussa in i skallen på en liten klump som inte ens är halvåret gammalt att det är ok, korrekt, acceptabelt och förväntat av honom att gilla bilar – klart han kommer att gilla bilar! Om man bekräftar varje gång han gör ”rätt” enligt könsrollernas ABC, och rynkar på näsan eller ser undrande ut varje gång han gör fel, klart han lär sig. Så sluta med det! Låt han få leka hur och med vad och vem han vill! Han ska ha klang och jubel som svar vad han än gör, så länge han inte biter sina lekkamrater, häller chokladsås i soffan eller spikar i parketten.

3 Comments:

Anonymous Anonymous said...

Du gjorde rätt, det går inte alltid att ta striden. Även om det känns så efteråt. Kassakön har inte den miljö som krävs för att nå fram med ett så viktigt budskap som detta. Var vaksam på dagis/dagmamma sedan när det blir dags. Där lär de sig snabbt vad som är flick- respektive pojk-saker. Där borde jag (så här i efterhand är det lätt att vara efterklok) ha tagit diskussionen.

19 October, 2005 11:02  
Anonymous Anonymous said...

Hej!
Instämmer i Kerstins tankar. Jag tycker du gjorde rätt som inte la energi på dessa damer. En sådan diskussion skulle säkert endast ha blivit energitjuv för din del. Roligare kan du använda din egen energi till.

Däremot tycker jag som du, att det är bedrövligt med alla som är så omedvetet fortplantar gamla förlegade könsroller till sin omgivning.

20 October, 2005 17:54  
Blogger Bloggblad said...

För 29 år sen skulle jag minsann inte fostra några könsrollsvarelser. Dottern fick en bil som hon bäddade ner i vagnen och pysslade om...
Sonen fick en docka som första grej - vilken han körde med och brummade billikt...
Båda var klädda i blått och rött - inget rosa/ljusblått så långt ögat nådde.
Och nu! Barnbarnet 2 år: ständigt rosaklädd. Vägrar ta på sig fungerande kläder i vinrött som modern hennes hade en gång: FULT. Och - leker enbart med dockor...
Suck. Och jag som trodde...

23 October, 2005 22:52  

Post a Comment

<< Home